Över 6000 personer söker till de 900 lediga studieplatserna vid polishögskolan vid varje ansökningstillfälle. Urvalet för att tillsätta dessa platser är således stort. Kritik har dock riktats mot Polisens urvalsprocess som har utpekats för inte tillräckligt kunna identifiera och gallra ut olämpliga individer med låg och bristfällig respekt och inställning till andra människor och olikheter. Syftet med föreliggande studie var att undersöka skillnader i fördomar mellan två grupper; sökande till, och studerande vid polishögskolan (N=84) och jämföra dessa med en ickepolisiär kontrollgrupp. Fördomarna mättes med tre moderna fördomsfullhetsskalor; rasism, sexism och fördomar mot homosexuella.

Syftet med denna studie är att belysa för- och nackdelar med polisens användning av GPS-positionering av polisfordon. Det polisiära GPS-systemet beskrivs, effektivitetsvinster, organisatoriska vinster och säkerhetsmässiga fördelar belyses. Vidare diskuteras i vad mån integriteten påverkas vid användningen av systemet. Polisens GPS-enhet är integrerad i polisens radiosystem Aurora C-52 och ger en automatisk positionering av polisfordon med presentation på kommunikationscentralens karta. Försöksprojekt med automatisk GPS-positionering av polisfordon har bedrivits och bedrivs bland annat i Norrbotten, Jönköping och Stockholm.

Rapportens huvudsakliga syfte är att undersöka om polisens bemötande mot personer som har begått brott har någon betydelse för om de kommer att begå ytterligare brott. Rapporten inriktar sig på intervjuer med dels poliser och dels med personer som har någon form av kriminalitet bakom sig. Vi delar in de kriminella personerna i tre kategorier; ungdomar, personer som har begått enstaka brott samt vanekriminella. Genom de här intervjuerna och med hjälp av krimino¬logiska teorier har vi kommit fram till att polisens bemötande har stor inverkan på de personer som har blivit föremål för ett ingripande från polisen. Samtliga tre kategorier påverkas av polisens bemötande, dock på lite olika sätt.

I den inledande delen av arbetet försöker vi förklara begreppet brottsoffer och de juridiska aspekterna kring uttrycket. För att få en inblick i brottsofferfrågornas framväxt har vi berört de viktigaste milstolparna och reformerna som gjorts i Sverige under de senaste decennierna angående ett brottsoffers status. Som exempel kan nämnas kvinnofridsdebatten som pågått under årtionden. Vidare beskriver arbetet polisens informationsskyldighet och informationsplikt. Miniminivån för polisens informationsskyldighet styrs av polisens avrapporteringssystem, rationella anmälansrutin (RAR), som är direkt kopplat till förundersökningskundgörelsen (FUK).

SammanfattningI tidningar kan man läsa att polisens dödsskjutningar har ökat markant de senaste åren i Sverige. Tidigare har studier ämnats granska hur polisen gestaltas i media och hur lagstiftningen kring polisens rätt att använda våld ser ut. Syftet med denna studie är att få kännedom om hur det skrivs om polisens dödsskjutningar i media. Som bakgrundsinformation presenteras bland annat alla sjutton polisiära dödsskjutningar som skett under 2000-talet samt delar av polislagen och nödvärnsrätten. Frågeställningen för denna studie är följande: Hur skrivs det om polisens dödsskjutningar i två dagstidningar och två kvällstidningar under 2000-talet? Med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys och hans tredimensionella modell har 43 tidningsartiklar, som behandlar polisens dödsskjutningar, analyserats.

Syftet med vår rapport är att ge en inblick hur piketen fungerar, framförallt hur urvalsprocess går till och hur man jobbar för att få in kvinnor i enheten. Vi blev intresserade av hur piketen fungerade och hur man jobbar med att rekrytera kvinnor, när vi hörde att Stockholms piketen haft ett projekt under hösten 2007. Projektet riktade sig till kvinnor för att få fler av dem att söka sig till piketen. Vi tycker att detta ligger i tiden eftersom det diskuteras på många håll att man strävar åt ett mer jämlikt samhälle. Vi har fått stor hjälp med att få fram information om projektet och enheten av piketen i Stockholm där vi gjort ett studiebesök.

Jag tänker med denna rapport visa vilka informationsskyldigheter polisen har mot brottsoffer, och hur brottsoffer tycker att polisen lever upp till dessa. Jag kommer även visa på eventuella problem med uppgiften att informera brottsoffer på ett korrekt sätt. Polisens informations och underrättelseskyldighet kommer jag att klarlägga efter lagtext, och då främst genom Förundersökningskungörelsens regler om polisens informationsskyldighet i § 13. Med hjälp av intervjuer av poliser på olika myndigheters brottsoffergrupper kommer jag även att ta reda på om de i sitt arbete ser några problem med informationen, eller om de tycker att den fungerar som den ska. Via litteratur ska jag i detta arbete också visa om brottsoffer anser att polisens information har nått ut till dem enligt reglerna.

Personlighetsbedömningen i rekryteringens urvalsprocess kan vara svår att göra korrekt, eftersom människan är en komplex varelse och personlighetens stabilitet kan ifrågasättas. I denna studie undersöktes vilka faktorer rekryterare baserar sin bedömning på. Fem personer med erfarenhet av rekrytering intervjuades och data analyserades med tematisk analys. Resultatet visade på en mängd olika faktorer för bedömningen. Framför allt är det viktigt att sökande genom konkreta situationer kan påvisa att de besitter påstådda egenskaper.

Syftet med denna rapport är att ta reda på vilken betydelse polisens kroppsspråk har vid möten med människor samt att utreda huruvida polisens uniform förändrar de signaler som de sänder ut. I rapporten beskrivs först vad som är skrivet om kroppsspråket generellt. Vidare beskrivs olika teorier om vad olika kroppsspråk säger. I en studie av polisens kroppsspråk fördjupas kunskaperna om uniformens betydelse men även vilka signaler kroppen som bär upp uniformen sänder ut. Uniformen skiljer poliserna från allmänheten och visar på de befogenheter som polisen har.

Med detta fördjupningsarbete vill vi belysa vikten av polisens nya arbetssätt vad gäller mängdbrott, dvs vardagsbrottslighet. De nya arbetsmetoderna är Polisens Nationella Utredningskoncept (PNU) och Polisens Underrättelse Modell (PUM) som ska möjliggöra en minskad genomströmningstid av mängdbrotten. Hanteringen av mängdbrott går genom hela rättskedjan från polisens förstahandsåtgärder till åklagarkammarens beslut i åtalsfrågan. Med vår rapport vill vi belysa problematiken kring hanteringen i rättskedjan samt samarbetet mellan polis, åklagare och deras utbildningsbehov. Vi ska även belysa problematiken med begreppet mängdbrott.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur polisen som organisation definierar och framställer jämställdhet. Detta utförs genom att retoriskt granska polisens handlingsplaner gällande jämställdhet utifrån olika versioner av begreppet jämställdhet. I bakgrunden beskrivs begreppet jämställdhet som mångfacetterat och öppet för tolkning, vilket ger organisationen en möjlighet att själva definiera innebörden av jämställdhet. I bakgrunden beskrivs även de versioner av jämställdhet som rapporten bygger på. Resultatet av granskningen visar att polisens handlingsplaner innehållsmässigt betonar versioner av konsensus, skillnadstänkande och individualism.

I möten mellan människor sker samspelet på ett kommunikativt plan där den professionella förhållningen innebär att bemöta och inte bara att möta en annan person. Polisens bemötande har stor betydelse för hur ett brottsoffer bearbetar upplevelsen av brottet hon upplevt. Syftet med studien var att undersöka och beskriva polisens uppfattningar av bemötande av brottsoffer, utifrån deras personliga erfarenheter av att vara brottsoffer. Studien genomfördes med en fenomenografisk forskningsansats och kvalitativa forskningsintervjuer av sex poliser. I en fenomenografisk studie är avsikten att försöka hitta variationen i och kategorisera människors erfarenheter i det tilltänkta undersökningsområdet.

Denna rapport handlar om problematiken kring användandet av handfängsel. Syftet med denna rapport är att undersöka vad poliser i yttre tjänst tycker om nuvarande lagtext och hur de tillämpar den samt om eventuell kränkning vid användande av handfängsel. Vi har använt oss av all lagtext som reglerar polisens användande av handfängsel samt intervjuat nio poliser i yttre tjänst. Utifrån detta så har vi kommit fram till olika slutsatser som vi senare problematiserar i diskussionen. Sammanfattningsvis kan vi säga att polismännen tillämpar och tolkar lagarna på olika sätt.

I detta arbete behandlas polisens verksamhetsstyrning och nya metoder att redovisa de faktiska arbetsinsatserna samt hur dessa metoder att styra och mäta polisens arbete uppfattas av poliser på ingripandeenheten i Sundsvalls närpolisområde. Arbetet bygger på genomförda intervjuer med poliser på ingripandeenheten. Under kapitlet förklaringsmodell sker en genomgång av hur polisen styrs samt förändringen av polisens verksamhetsstyrning och den nya modell som implementerats. Resultaten från intervjuerna visar på att många poliser uppfattar den nya verksamhetsstyrningen som något negativt och en produkt av chefer för chefer. Intervjuerna ger även en bild av att många poliser inte är insatta i det arbetssätt som bör tillämpas i enlighet med den nya modellen.

I denna uppsats tas frågan upp om vilka drivkrafter som låg bakom förändringen i urvalsprocessen för stridspiloter under 70-talet. 1970 skedde en reform av urvalssystemet där det gick från ett karakterologiskt urval till ett stegvist urval. Det karakterologiska urvalet baserades till större del på psykologiska intervjuer medan det stegvisa urvalet var en rad olika tester som riktade sig mot vissa specifika områden inom flygandet. Även i det stegvisa urvalet använder man sig utav psykologintervjuer men det är inte längre den övervägande största delen av informationskälla för UTK. Arbetet är upplagt som en hypotesprövning där forskaren ställt upp fyra olika hypoteser för vad som var drivkraften bakom förändringen i urvalsprocessen.